








































Hur ska man beskriva ett land som lidit så mycket? Det nästan går inte. Klart är att man ibland inte mår så bra när man som turist går in från gatan, in på fina hotellet med pool och all lyx. Ibland tvingar man sig att stänga av och istället se all den fina kultur och allt annat vackert som finns. Mekongfloden (som dock är hotad), alla fina gamla tempel och byggnader i Angkor. Kontrasten är stor när man en stund senare kommer till tortyr- och avrättningslägret S-21 och får lyssna till en som varit fånge där men av en slump klarade sig. Värst av allt är att flera av plågoandarna finns kvar i ledande positioner i samhället. Det är ju rena hånet mot vanligt folk. Sammanfattning: Det kan vara bra att på plats uppleva vilka grymheter vi människor faktiskt är beredda att utsätta andra för - det är en ytterst obehaglig erfarenhet.